nu precis innan läggdags,
nerkrupen och allt, kom jag på att
precis där min genväg börjar (även kallad skolgången ;) )
såg jag och klasskamrat att trädet var fullt av videkissar,
.
ja det började jag tänka på nyss. när jag skulle sova.
och då började den där visan mala i huvudet.
soov du lilla videung, än så är det viiinter,
än så är det långt till våååår. ros och hyacinter..
nej nej..
nu blev det fel.
en gång till
sov du lilla videung än så är det vinter.
än så sover .. .eller hur är det nu??
rönn i blomma står.. nånting.

jag kom inte ihåg hela visan..
klarvaken..  sittandes och sjungandes.. så var jag inte helt säker på hela texten..

*starta datorn.. googla.. *
ahaaa, jo jag mindes ju rätt tillslut..




Sov, du lilla videung, än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung, ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide, än så är det vinter.

Solskensöga ser på dig, solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig, och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön, vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig, solskensfamn dig vaggar.


Godnatt!