det är höstkallt på balkongen


När jag blir arg
ger jag igen
jag undviker sanningen
jag kan säga att jag älskar dig
och sen aldrig säga det igen

Jag kan gråta
men först när dom har gått
mina känslorhar jag svårt att lämna bort

om dom tror att dom sårat mig
så har dom bara missförstått


Jag börjar om varenda dag
försöker vara det dom vill att jag ska vara
men när jag somnar på natten
har jag glömt om jag själv mår bra

Och jag vet inte vart jag är
jag är med men ändå aldrig riktig där

det är höstkallt på balkongen
och jag längtar till nått annat än det här


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0